The Chili Experience

Mina föräldrar möttes sommaren 1985, pappa var 22 och mamma var 16. Pappa var professionell musiker på den tiden, hade långt hår och trasiga jeans. Han skrev och sjöng sina egna låtar, spelade gitarr och var etablerad inom musikkretsar i Stockholm. Jag vet inte hur utbredd mammas kreativitet var då de möttes, men jag har alltid haft bilden av henne som en oerhört begåvad konstnär. Hon målar, syr, stickar, arbetar med lera och gör smycken. Den artistiska ådran finns hos dem båda. De har passionerade drag, värme och starkt engagemang har alltid varit utpräglat. Jag skulle dock kalla min kära far för den mer äventyrslystna, han är spontan ut i fingertopparna. Kastar sig över utmaningar, får infall till höger och vänster. Det är en del av hans charm. Mamma har barnasinnet kvar och älskar precis som jag Disney och Astrid Lindgren. Minns fortfarande när hon visade mig och mina syskon Mary Poppins och Sound of Music när vi var små. Jag blev ett hängivet Julie Andrews-fan på fläcken och sjöng do-re-mi så det ekade när jag cyklade på bakgården. Hon uppmuntrade alltid vår lek fullt ut, vi fick vara barn och vår fantasi hade aldrig någon ände.

Under 2009 så räddade vi en del av faderns musik från slitna kassetter, vinylskivorna håller än men de skraltiga kassetterna är en annan femma... och bara för att det här blev något av en hyllningstext så lägger jag ut en låt som jag alltid tyckt väldigt mycket om. Så, solo-projekt från 1988. Håll till godo!

Ta det som en man