The Chili Experience

Har gått till sängs tillsammans med Boktjuven. Det har varit en ansträngande dag, godiskampanj. 29,95 kr/kg. Behöver nog inte säga så mycket mer. I morgon får jag en välbehövlig dos av Mimmi i alla fall. Hon är nämligen, gott folk, en beroendeframkallande tös.

Nej. Kroppen dog. Och själen lite också.  Så det blev inget Vain och dansande framför scenen. Fan, man ska inte driva sig själv över gränsen tills man stupar.  Hade så gärna velat träffa Kimza innan hon drar tillbaka till Göteborg. Men det kommer fler tillfällen. Vad gäller Fanny så ska jag försöka kidnappa henne i morgon. Sugen på en Nikki sixx-drink och diskussioner om böcker, livet, tupering och allt däremellan.

Nu blir det nattkäk och sen koma. Later!

Pappas darling är på plats igen. Finns få saker som gör mig så lugn och harmonisk, att åka mc är ren frihet.

Har ägnat två dygn åt ivriga försök som inte leder någonstans - varför får jag inte igång den här förbannade iphonen? Ingenting funkar. Internet kommer och går, simkortet har fortfarande inte aktiverats trots att jag fixat det via hemsidan... Ger upp nu, på riktigt. Pappa får rycka in i morgon och assistera mig. Sen måste jag plugga och boka handledning med Anne. Ligger så mycket efter att det är sorgligt, måste ta tag i det. Men nu, sömn!

Snor en bild av Peder som han publicerade på sin fb. Måste ju visa er mästerverket som han och jag mumsade i oss i går. Han döpte den till pytt-lasagne. Oxfilé, kalvstek, kryddig korv,viltsås och lasagneplattor - SÅ JÄKLA GOTT. Det var ett enda stort orgasm-party i min mun.

Att se Nyckeln till frihet är fortfarande en magisk upplevelse. När jag såg den för första gången skrev jag följande rader: "Ett ord som känns tillräckligt beskrivande nu i efterhand är: mästerligt. Denna kvalar nog in på min topp 10 där den får göra bland annat Forrest Gump och Purpurfärgen sällskap. 2,5 timmar av magi, och bitvis förmedlas någon sorts sanning om vad som är viktigt i livet... bilden av en livsfilosofi och en andlig vägledning mitt i en inte alltför tvättäkta fängelsefilm."

Samma känsla nu som då. Fantastisk.

Vilken vårdag det är - man känner livet i sig. Som Madicken skulle säga. Har äntligen plockat fram de nya vita conversen jag fick i present av syrran från USA, har sparat på dem länge. Just nu är bästa tillfället att snöra på mig dem, tycker jag. Blir en promenad till Sickla köpkvarter med solen värmandes i nacken. Det enda som saknas är mina älskade solglasögon som ligger begravda någonstans. Och självklart min arméjacka. Men det kommer. Snart, snart...

Iphonen är äntligen på väg. Praise the lord och tele2. Reliken från 2005 ska snart få återvända till det mörka skrymslet i byrån. Inget ont om gamla lurar, de har sin charm och är dessutom väldigt mer tåliga. Men det ska bli obeskrivligt skönt att ha allt tillgängligt igen, har varit ganska låst. Mindre roligt.

Blev en Iphone 4, 8 gb. Är inte i behov av jättemycket minne faktiskt, överför bilder och sånt till datorn för det mesta.

BILJETTEN TILL SWEDEN ROCK ÄR KIRRAD! Tältlivet på festivalområdet lär ju bli en enda stor fars när jag är med i bilden - huvva. Får hoppas att vädergudarna är nådiga i juni månad. Nåväl, nu är det faktiskt hög tid för mig att bekanta mig med kudden. God natt, dearies.

Denna vecka har varit väldigt mycket upp och ner, fram och tillbaka. Plugg har varvats med känslostorm och massa rumsterande. Och våffelgåsar. Fy fan vad många våffelgåsar jag smaskat i mig de senaste sju dagarna. Det är nästan äckligt. Detox, nästa! Och lite avslappning. Nya delkursen börjar ju på måndag. Vill vara laddad och redo.

Så vad ska helgen bjuda på då? Jag har nästan enbart lösa planer, så får hoppas att det inte slutar med klubbad säl-Lollo i sängen. Det är avslappnande ett tag, sen är det dåligt för både kropp och själ. I alla fall om man inte har sällskap.

Fredag - Ska färdigställa en hemuppgift på förmiddagen. Sedan åka till CG och lämna ett kuvert med innehåll till chefen, samt kryssa i semester. Sedan eventuellt träffa J?
Lördag - Jac och jag har pratat om att ses. Att krama om min guldlock ligger högt på prio-listan. På kvällen ska jag och Fanny till Mickis och se hennes nya lya.
Söndag - Har tänkt fråga S om hon har lust och tid att komma hem till mig på middag denna dag, men jag har tappat bort laddaren till låne-telen så jag har inte kunnat ringa henne ännu. Suck. Denna elektronik. Behöver jag ens säga att jag saknar den älskade galaxyn?

Matprogram är något som jag slaviskt följt under en längre tid. Och det har brett ut sig. Det är Jamie Olivers olika produktioner, Halv åtta hos mig, Mästerkocken... det fortsätter i all oändlighet. Jag inspireras av kreativiteten och extasen smittar. Gnistan som tänds har inte bara med skapande att göra, utan jag blir glad helt enkelt. Väldigt simpelt, men visst är det fint att finna värme genom enkla ting?

Från alla håll och kanter i dessa program serveras viltkött och det måste jag erkänna att jag är väldigt nyfiken på. Känns som om jag levt i en bubbla, men jag har faktiskt aldrig smakat viltkött. Inte ens älg! Det får bli nästa anhalt på min smakresa. Men kanin lär jag aldrig röra, hade ju en egen liten ulltott förr.

HAVING A COKE WITH YOU

is even more fun than going to San Sebastian, Irún, Hendaye, Biarritz, Bayonne, or being sick to my stomach on the Travesera de Gracia in Barcelona. Partly because in your orange shirt you look like a better happier St. Sebastian. Partly because of my love for you, partly because of your love for yoghurt, partly because of the fluorescent orange tulips around the birches, partly because of the secrecy our smiles take on before people and statuary. It is hard to believe when I'm with you that there can be anything as still, as solemn, as unpleasantly definitive, as statuary when right in front of it. In the warm New York 4 o'clock light we are drifting back and forth between each other like a tree breathing through its spectacles.

And the portrait show seems to have no faces in it at all, just paint,
you suddenly wonder why in the world anyone ever did them.

I look at you and I would rather look at you than all the portraits in the world. Except possibly for the Polish Rider occasionally and anyway it's in the Frick, which thank heavens you haven't gone to yet so we can go together the first time. And the fact that you move so beautifully more or less takes care of Futurism. Just as at home I never think of the Nude Descending a Staircase or at a rehearsal a single drawing of Leonardo or Michelangelo that used to wow me and what good does all the research of the Impressionists do them, when they never got the right person to stand near the tree when the sun sank or for that matter Marino Marini when he didn't pick the rider as carefully as the horse.

It seems they were all cheated of some marvelous experience,
which is not going to go wasted on me which is why I am telling you about it.

—Frank O'Hara

Fattar inte hur jag har kunnat missa detta. On the Road har filmatiserats. Det har tagit sin lilla tid måste jag säga, men den som väntar på nåt gott... rullen har premiär i juni. Det är väl ingen idé att få några skyhöga förväntningar, men är ganska nyfiken ändå. Ska definitivt ses!

Att äta brunch på söndagar sätter glans på tillvaron. Stegade in på Café Vero igår, mötte upp Mimz och Fanny där. Himmelska läckerheter dukades upp, ville länsa faten och hälla i mig sirap direkt från flaskan. Nästan. Avhöll mig från det och lutade mig istället tillbaka och bara... njöt. Underskattad lyx!

Livet förändras ständigt. Det har alltid väckt blandade känslor hos mig. Oftast oro. Men ibland får man se det för vad det är - en naturlig process. Och tillvaron skulle ju vara rätt jävla tråkig om inte det bekväma och invanda rubbades någon gång. Och var det verkligen bättre förr? Antagligen inte. När man börjar få distans till det förflutna skapas ofta ett mystiskt och guldglittrande skimmer. Men den där bilden som målats med skarpa penseldrag får genast mer suddiga kanter när man betraktar den med mer sakliga ögon. Det är inte alltid så roligt att göra det, för vem vill inte leva i en naiv verklighet ibland?

Tradera-handel är allt bra fint ibland.

Håller på och velar och synar ekonomin i sömmarna. Jag är sugen på att dra på festival i sommar. Men jag har ännu inte bestämt vilken jag ska satsa på och det är hög tid att införskaffa biljett. Lutar åt att jag drar till Sweden Rock. Vet dock inte om det blir 1-dagsbiljett (Mötley!) eller om jag ska köra all in och se alla band. Decisions, decisions...

Känner mig lite som en vampyr. Varit uppe sen 4 och myst i nattens mörker. Kokat nudlar, sörplat cola light och sett över veckans planering av skolarbetet. Solens strålar har nu letat sig in mellan gliporna i persiennerna, sitter med en filt över huvudet och plutar missnöjt med munnen. Där flög all fokus sin kos.

Min kusin har förgyllt Stockholms grådaskiga gatustenar med sin närvaro denna helg. Önskar att jag haft mer tid och ork att umgås, men han verkar ha haft det jäkligt kul i alla fall och det är ju det som räknas. I fredags kom han och Malin över till mig, vi hamstrade snuskigt mycket godis och samlades under filtar i min säng för att glo på kalkonrullen Amusement. En av de sämsta skräckfilmerna i världshistorien. Men lite creepy ändå, clownen framkallade obehagliga barndomsminnen... haha.

Under lördagen var Söder vår bas. Vi parkerade oss på Kvarnen,drack lite öl och tog det chill. Mimz och Fanny anslöt sig också. När Kvarnen stängde igen portarna beslöt jag mig för att haka på när Fanny skulle observera nattlivet runt Stureplan. Hon skriver ett reportage som behandlar detta fenomen. Förbannat intressant. Men tröttheten besegrade mig och jag vände hemåt innan spanandet kom igång. Tog mig till Klippgatan och alla sovplatser var belamrade. Vet ni vart jag fick placera min stackars trötta kropp till slut? På köksgolvet. Byggde ett bo som i slutänden bestod av kuddar, liggunderlag och massa filtar. Sen rullade jag ut sovsäcken och slocknade. Lagom rolig syn för farsan när han kom upp och skulle fixa morgonkaffe.