The Chili Experience

Vilket jävla dygn. Har tillbringat det med grov ångest som sällskap - orsaken? Antagligen en inflammation i ögonmuskeln. Eller någon akut ögonsjukdom. Nu ska jag i alla fall till ögonakuten på St Eriks om en timme. Smärtar och krampar i en ögonmuskel i högra ögat och det blir bara värre. Nu kan jag inte ens blinka utan att jämra mig. Ögonlocket är svullet och en grusig känsla sprider sig. Kan ju tillägga att jag aldrig känt så här förut. Visst kan jag få ansträngda ögonmuskler, men de värker inte  och de krampar DEFINITIVT inte. Om jag är trött kan jag få ont bakom ögonen, men fan inte på sidan. Försöker skjuta undan all hypokondri (lättare sagt än gjort) och väntar på att klockan ska ticka framåt så jag kan komma härifrån någon gång.

Update: Ser fortfarande ut som någon inavlad släkting till Frankenstein med igensvullet öga.  Beslutade mig för att ringa innan jag tog sikte på akuten, fick prata med två olika sjuksköterskor och ingen av dem kunde fastställa vad jag har för något. Eftersom det inte varar eller är rött så låter det inte som en vanlig, hederlig ögoninflammation. Jag ska nu avvakta, försöka hålla rent och om värken inte ger med sig inom några dagar eller om jag får problem med synfältet så ska jag åka in direkt.

Fick ett ryck och bakade scones i går. Led av samma åkomma i fredags och då bestämde jag mig för att trotsa den ädla bakkonsten och tillverka små rykande knyten utan bakpulver. Ingen succé, men är man sugen så kan man i alla fall testa. Även fast det är dömt att misslyckas. Under söndagen hade jag tagit förnuftet till fånga och pallrade mig till affären för att köpa den saknade ingrediensen. Kort och gott: nybakat med smör och ost är helt enkelt förträffligt!

Scones, grundrecept.

• 3 dl mjölk
• 100 gram smör
• 7-8 dl vetemjöl
• 4 tsk bakpulver
• 1 tsk salt

Gör så här:

Blanda mjöl, bakpulver och salt i en bunke.

Skär smöret i bitar och blanda ner det i mjölet. Finfördela smöret med fingrarna till en grynig massa.

Blanda ner mjölken och rör ihop till en deg, men rör inte i onödan utan sluta när du kan kan forma till en deg.

Dela degen i fyra bitar och platta ut till runda kakor, cirka 12-15 centimeter i diameter. Skär två skåror i varje kaka, i ett kors. Nagga kakorna med en gaffel.

Lägg på bakplåtspapper eller smord plåt och grädda i 250 grader i cirka 10 minuter. Servera nygräddade och varma!

...mitt nuvarande tillstånd kan nog bäst beskrivas som den värsta baksmällan jag drabbats av på åratal. Varenda gång jag över huvud taget rör en muskel så blixtrar det framför ögonen och huvudet dunkar så mycket att jag inte kan låta bli att jämra mig högt. Fy fan. Alvedon har intagits, men jag väntar fortfarande på resultatet. En riktigt rolig kväll igår i alla fall, det kan man alltid räkna med i Huskys sällskap. Skulle kanske ha tagit det lite lugnare på dryckesfronten dock. Minns fan knappt hur jag tog mig från slussen. Inte ett så superbra tecken. Nu blir det en vit period ett tag, tror min kropp behöver det.

Vinterbarnet sprudlar, så det är dags att värma upp Stockholms frostiga nattluft med skratt, lite glam och självklart ÖL. Ha en grym lördagskväll, sötmuffins. I'm out!

Under den senaste månaden har jag, efter att ha rökt sporadiskt sen jag var 16, lyckats bryta beroendet. Det känns obeskrivligt bra. Att inte vara slav under det längre. Visst, jag har snusat en del och även tagit hjälp av nikotin-tuggummin, men om det är en nödvändig hjälp på vägen så får det vara så! Detta stora steg har även fått mig att vilja ta tag i mitt jävla chips-ätande. Jag har ett fullt normalt bmi och är därmed inte överviktig, men känns inte bra att stoppa så mycket skit i kroppen. Någon gång ibland, självklart. Men inte utöver det! Har lågt blodtryck, men mina blodvärden är katastrofala. Likaså min kondition. Måste sätta igång och röra mig mer och få i mig lite VITAMINER.

Dags att sova, mitt dygn är galet igen så jag måste nog ta och ställa flera väckarklockor så jag kan ta mig upp i vettig tid imorgon.

Innan jag hoppar i säng, tacksam över att denna otroligt seglivade start på veckan äntligen har nått sitt slut så måste jag bara berätta att jag faktiskt nästan blev brutalt nerslagen i söndags! Av ett snöras! Det låter superläskigt. Och det var det också, men samtidigt så jävla komiskt. Jag hade stämt träff med S i slussen, vi kände oss sugna på lite gamla stan-mys. Jag var utvilad, hade snus i käften (yes, mitt sluta-röka-projekt är fortfarande en succé) och njöt faktiskt av att få lite solsken på de bleka kinderna. Kort och gott - glad! Förnöjd trippade jag framåt och babblade strunt i telen. Så hörde jag ett ljud, men reagerade inte nämnvärt. Sen kom en rejält hög smäll och skarp smärta i huvudet. Snön for åt alla håll och vad gjorde jag? Kastade mig åt sidan när mer snö kom farande? Nej. Jag stod och höll telefonen i ett järngrepp, paralyserad och gallskrek rätt in i örat på S. Hon blir ju självklart livrädd och tror att jag halkat och spräckt skallen. Jag stod och kände på huvudet i panik med min fria hand och bara skrek ut hypokondri på högsta nivå medan förbipasserande människor gav mig lite lätt konstiga blickar. Stackars S - haha!

Off to bed. Och mitt huvud är helt btw, men skämde bort det med en extra-mjuk kudde i går i alla fall. Det var fan välförtjänt.

Stort grattis till min älskade vän, Jacqueline Rosenquist, som fyller 23 år i dag! Snart 8-årsjubileum tjejen - tiden går fort man har roligt, eller hur? :) Vi har skapat många minnen tillsammans och fler kommer det att bli. Under tiden som vi känt varandra så har du  spridit så mycket gott. Du har gjort världen lite ljusare, lite galnare. Som om en hel förpackning med kritor målats över matta väggar. Det är du: en regnbåge! :)

Önskar dig en underbar födelsedag, till helgen blir det klackar i taket och falsksång!

I dag har jag faktiskt ägnat mig åt att leka eremit. Min bok-jakt fick skjutas upp och jag kände mig helt enkelt inte så jävla sugen på att kriga med SL:s obefintliga trafik. I stället blev det äcklig pizza på kvarterets pizzeria. Detta hak ägs av en snål och socialt inkompetent gubbsatan. Han är nog den enda pizzabagaren i hela stan som inte bjuder på kålsallad när man äter inne i lokalen. Behöver jag lägga till att priserna är hutlösa, maten torr och fadd i smaken och att idioten snålar med påläggen? Den stora frågan är nu: Varför i helvete käkade jag där?

Skrev i alla fall rent första delen av mitt och S lilla projekt. Resten av dagen ägnade jag åt att glo på Angel. Delade även med mig av falsksång till introt. Spännade fredag? Oh yes.

Jag tror nog att vi alla kan enas om att vintern är tröttsam efter december månad. Jag är en inbiten höstälskare, men snöslask framkallar bara grimaser. Så det var tydligen för optimistiskt att jag i mitt stilla sinne hoppades på en tidig vår. Lite solsken, en spirande knopp här och där. När Jackie dök upp på campus häromdagen lyste hon upp den glåmiga omgivningen med en tunn jacka i en varm grön nyans. Och jag smittades och köpte nya pjuck som definitivt inte är gjorda för blöt snö.

Vad säger du Herren Gud, kan vi börja gå mot ljusare tider nu? Det sägs ju att varje moln har en silverkant. Ge mig lite silver nu. Så kan jag lättare släppa mitt tunga sinne.

Blev skjutsad både till och från jobbet i går, lyx! För en gång skull var jag faktiskt utvilad också, vilket gjorde att timmarna åkte förbi i mycket snabbare takt. Däckade dock totalt när jag kom hem i natt, var väl inte SÅ smart att dricka alkohol när man ätit dåligt. Blev bakis-koma all in! Sängliggandet ledde till att jag klickade hem lite svenska klassiker från discshop och glodde på Christopher Plummer i A Battle of Britain och Sound of Music. Pluggandet flög alltså sin kos, totalt. Men jag ska läsa lite nu. Måste, måste!


 Kapten Von Trapp får vissla på mig när han vill.

Nyss sparkade jag av mig mina oförskämt bekväma stövlar i hallen - surprised? Det är jag också. För det normala tillståndet för mig är ju faktiskt att jag haltar på fram på trottoaren och ber om någon form av nåd. Har i alla fall haft en enormt fin fredagskväll. Knatade över till Peder där ett sällskap av trevliga människor väntade. Vi åt himmelsk svamprisotto och glodde på en riktigt spejsad 80-talsrulle. Fick även en födelsedagspresent i efterskott av Emma W! Två böcker, och det är alltid en fullträff. Är man en litteratur-nörd så är man, liksom. På första bladet i ett av verken, En station från paradiset, så fick jag till och med en personlig dedikation från författaren!

"Stockholm i januari 2011, denna evighetsvinter! Till Lovisa, i förhoppning om att du kan skrämma bort några istappsdagar med läsning. Mariette Glodeck."

Får mest bara ångest när jag ser på mina försenade böcker till biblioteket och mina instuderingsfrågor till tentan som ligger och dammar. Om jag ska kunna unna mig någon form av liv i helgen så är det dags att sätta igång. Off to the stadsbibliotek - där finns det bara tystnad och ett stilla prasslande när folk vänder blad. Precis vad jag behöver just nu.

P.S. Grattis på 42-årsdagen mamma! Du kan vänta dig fin-middag och överraskningar senare i dag :)

Känner mig riktigt huslig i dag. Så jag ställde mig och lagade till fetaostfylld köttfärslimpa och bakad potatis med smör till middag. Doften sprider sig i hela köket - mums.

Update: tänkte ta och dela med mig av receptet i sin helhet.

Fylld köttfärslimpa:

1 pkt köttfärs, 0,5-1 kg
1 tsk salt
1 tsk peppar
1 pkt fetaost
1 dl grädde
1 dl ströbröd
2 ägg
1 finriven gullök
Pressad vitlök efter behag.
Smör.

Bakade potatisar:

Borsta dem noggrant och stick sedan i dem, annars kan de explodera senare under tillagningen. Ställ ugnen på 175 grader och låt dem stå på en plåt eller på galler i cirka 1 timme. Strunta i folie, det ger bara ytterligare fördröjning. När de är klara kan du skära i ett kryss i dem, salta och ha i en klick smör.

Gör så här med köttfärslimpan:

Ställ ugnen på 175 grader. Blanda ströbröd, grädde, salt, peppar och ägg i en skål. Låt det stå och dra  en stund. Under tiden hackar du gullök och pressar vitlök som du efter några minuter rör ner i smeten. Ta fram köttfärsen och mixa det med resten av ingredienserna. Ta fram plastfilm eller bakplåtspapper och bre ut det på en arbetsyta. Platta ut köttfärsen ovanpå det och fyll den med söndersmulad fetaost. Lägg även till lite extra kryddor om du känner att det behövs. Rulla ihop till en limpa och placera på en smord plåt. Grädda i ugnen i cirka 50 min.

Bon appétit!