The Chili Experience

Större delen av kvällen och natten har ägnats åt att få något gjort på pluggfronten. Mestadels har jag varit hög på red bull och haft grov ångest, men nu när jag äntligen ska få sova ett par timmar kan jag konstatera att jag fick ganska mycket uträttat ändå. Stressen är dock ständigt närvarande, kommer bli svårt att slumra... Om jag håller mig till mitt lilla strukturerade schema kommer jag hinna fixa klart den här helvetiska röran, om jag inte kör fast ordentligt. Med den tröstande tanken i bakhuvudet kanske jag äntligen kan stifta bekantskap med John blund.

Och hur har jag firat då? :) Enligt familjen Björklunds tradition får födelsedagsbarnet alltid varm choklad med vispgrädde och presenter vid frukostbordet. I dag var inget undantag. Frossade i vispgrädde tills jag fick en måttligt vacker mustasch, haha! Öppnade paket och luktade på rosor för fulla muggar, Malin, den gulliga sötnosen, hon hade gjort ett eget kort till mig. Fint, eller hur? :) Nu ska vi alldeles strax käka superkalas-middag. Det blir chili-bearnaise, pommes samt fläskfilé fylld med fetaost, oliver och kryddor. Denna vackra skapelse har sedan blivit lindad med bacon och blivit precis lagom ugnstekt. Behöver jag ens säga att faten kommer länsas?

Senare blir det utgång med Mimmi, Fanny, Jac, syrran och några fler. Var längesedan jag hade en riktig utgång. Stockholmsnatten väntar på mina kommande bravader och jag är taggad till tusen. Nästa helg slår jag till på partaj igen. Då blir det hemmafest för de närmaste. Ska det va så ska det fan va, annars kan man strunta i det...! ;)

För 25 år sedan, 1987, var det en riktig vargavinter. Snön yrde och staplades i meterhöga drivor. Då bestämde jag mig för att anlända till världen. Mina föräldrar ringde panikartat en taxi. Detta är lite underligt med tanke på att farsan har och hade redan då, både körkort och bil! Haha! Den stackars chauffören hade hjärtat i halsgropen hela vägen till Huddinge sjukhus och hade nog helst velat fly fältet. Ungefär 02.00 på natten gjorde jag entré, inte mer än 1-2 timmar efter att päronen kommit fram till sjukhuset. Lovisa var det enda namn som de kunde enas om. Pappa tyckte att det lät som en melodi, och det tilltalade självklart honom. Mamma blev kvar på avdelningen i en vecka, pappa åkte skytteltrafik fram och tillbaka. "Sibylla" spelades in i studion och skulle snart ges ut, så kvällarna tillbringades mestadels där. När vi väl fick komma hem så tittade mamma och pappa först på varandra, sedan på mig och sa: " Vad ska vi göra nu då?"

Tycker att de gjorde ett väldigt bra jobb. Och de välsignade dessutom mitt liv med två underbara syskon! :) Att fylla 25 känns... jävligt bra. Faktiskt! Det kommer från en brud som alltid frossat i åldersångest. Men nu har jag nått en punkt där jag känner mig ganska bekväm, jag gillar att befinna mig precis här. Jag är fortfarande ung och snygg, kroppsdelar har inte börjat hänga... haha! Och det viktigaste: jag är relativt mogen mentalt. Mycket har hänt på bara några få år. Steget från 20 till 25 har varit gigantiskt och min resa har hittills varit oerhört rik. Rik på underbara vänner, givande och roliga upplevelser, kärlek! Allt i en blandad och härlig kompott. Jag hoppas att kommande år kommer bjuda på lika mycket av det.

Jag var arg. Så jävla arg. Ilskan slog mig i ansiktet med full kraft och jag ville slå tillbaka. Jag ville slå tills knogarna blödde. Det känns bättre nu. Tror jag förstår vad människan är ute efter och jag kan andas ut, i alla fall lite grann. Kommer säkert att finnas utrymme för lite panik angående den snäva deadlinen, för denna feedback kom verkligen i sista sekunden. 5 dagar kvar, tjena stress! Men det kommer att gå, jag fixar det mesta bara jag anstränger mig tillräckligt mycket.

Misstaget som var Lambis födelsedagspresent kan nu förhoppningsvis läggas i graven. Jag och S tog nämligen en runda i gamla stan i dag. Efter en massa svettigt och ångestfyllt velande så följde ett litet paket med mig hem. Denna hetsjakt på den perfekta presenten kanske är lite löjlig i vissas ögon, men jag tycker ändå att det finns en del milstolpar i livet som är viktiga att uppmärksamma. Med andra ord vill jag gärna ge min kära vän en present som hon verkligen tycker om och kan ha nöje i många år. Jag tänker dock vänta lite med att ropa "score"... ;)

Hade en helkväll med P i går, välbehövligt. Vi satsade på käk på Jimmy's steakhouse vid Tjärhovsplan. Tyvärr var min kycklingsallad inte särskilt mycket att hurra för, men sällskapet var desto bättre ! :) Nästa gång blir det en blodig köttbit, mumma. Efter käket drog vi oss till vårt andra hem, vilket självklart är Bishop arms. Mysigaste puben i stan, älskar att besöka det stället. Alltid lika lugn och harmonisk stämning. Och självklart supergod öl!

Man kan ju tro att det roliga slutade där, men icke. Vi vandrade faktiskt till Victoria för att avnjuta den rätt hypade rullen, Tinker Tailor Soldier Spy, också. Men en kort stund efter att vi hade sjunkit ner i de alldeles för bekväma fåtöljerna hände det. Det första tecknet på att man börjar bli lite halvt sliten och rent ut sagt, äldre. Jag somnade! Sov hela filmen igenom och vaknade upp först när sluttexterna började rulla. Något sådant har aldrig hänt mig, någonsin. När jag skamset och sömndrucket vacklade ut längs bänkraden flimrade pinsamma bilder på näthinnan. En slumrande Lollo i en biosalong!? Nej! Någon måtta får det allt vara. I ärlighetens namn så sitter jag faktiskt och småfnissar lite när jag skriver ner det här, hela situationen var så absurd.

Hallå people. Sitter här med dimsyn och gnuggar sömndrucket ögonen medan min skogstokiga kyl brölar i bakgrunden. Den har börjat gå tillbaka till de välkända gamla spåren. Gårdagen var superstressad och konstig, jag hade inte sovit på ett dygn. Hann inte käka. Var på banken, postade intyg, ringde viktiga samtal och glömde självklart ett av de viktigare på listan: chefen. Hastigt och lustigt så hade klockan blivit alldeles för mycket och då skulle jag iväg till Monks och ta några öl med D. Var trött som en gnu, men piggnade till efter lite pommes och uppfriskande sidosamtal med den rolige bartendern från Atlanta. Väl hemma i skokartongen slocknade jag som ett litet ljus. Har sovit ganska många timmar, men är fortfarande helt slut. Ska nog ta och slumra lite till. Sen blir det myslördag all in - film med familjen. Och chips!

Dags för seminarium vid 08.00. Är riktigt nervös. Känns verkligen inte som om jag hunnit förbereda något bra försvar av min text. Är sist av alla i ordningen också. Så får vara supernervig och sitta på nålar fram till 12.30. Fy bubblan.


P.S.  Det gick inte super, och det var ju ganska väntat. Ska få lite kommentarer mailade till mig efter helgen så ska jag sätta igång att åtgärda det som läraren inte gav tummen upp till. Sen kan jag slutligen andas ut.

Gårdagskvällen var trevlig, supermysig restaurang. Dock tog bristen på käk ut sin rätt och jag blev full som en liten kastrull. Fy satan, mindre trevligt. Och tyvärr såg inte halsbandet som jag köpt till födelsedagsbarnet ut som det gjorde på nätet. Ville sparka mig själv. Ska ta och överraska henne med något i succé-väg på hennes faktiska födelsedag. Och på tal om födelsedagar... jag fyller ju år snart också. Den 28:e. Har lyckats bli av med min tid på jobbet som jag var schemalagd på, så nu är det fritt fram att hitta på något kul. Ska gnugga geni-knölarna och planera lite med J imorgon.

Sitter i nuläget och ser suktande på lördagens datum i almanackan. Längtar till helgen. Mitt sociala liv har ju fått ta semester ett bra tag nu, ärligt talat så minns jag knappt när jag hittade på något kul senast. På lördag är det dags för första steget ut i verkligheten igen, Jennies 25-årsfirande. Hela gänget ska mötas upp på en enormt kitschig restaurang i gamla stan, med fransk mat på menyn. Le Rouge heter den. Kollade in hemsidan och det ser ju verkligen lovande ut! Röda textiler, sekelskiftesdetaljer... Moulin Rouge all the way. Har haft lite beslutsångest vad gäller present till födelsedagsbarnet, men tror att jag lyckats träffa hyfsat rätt nu :)

Har haft värsta sortens ångest över julen på grund av en uppgift som aldrig fick någon respons av läraren. Under tiden lades alla andras texter i gruppen ut på intranätet.  Jävligt skumt tyckte jag, och började i princip mailbomba läraren. Efter över två veckor fick jag svar, i sista sekunden innan ventileringar nästa vecka. Det hade tydligen hänt något inom familjen. Nu har i alla fall skiten ordnat sig. Så skönt! :)

Lekte runt lite med målet att fixa ny bloggdesign. Men jag råkade göra något åt helvete fel, haha. Så bloggen får se ut så här tills ikväll alternativt imorgon. Ska nämligen släpa iväg mig själv till jobbet nu...

Jag är väl lite sen med att upptäcka denna version av Mikael Wiehes Flickan och Kråkan, men visst är den grym? Får rysningar som kryper längs ryggraden. Vilken känsla han har, Timbuktu.  

Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?
Ja, jag flyttade. Det har varit en spännade upplevelse. Men det har också varit ensamt. Jag är van vid att ha många människor omkring mig, så det har bitvis varit lite jobbigt.

Höll du några av dina nyårslöften? 
Nej. Tror egentligen inte på nyårslöften. Det är en fin tanke och jag brukar ge några av traditionsenliga skäl. Men att bestämma sig för något av vikt, det kan man faktiskt göra när som helst. Right?

Dog någon som stod dig nära?
Min älskade farmor gick bort en vecka innan min födelsedag. Saknar henne väldigt mycket och det blev en tung början på det nya året.

Vilka länder besökte du? 
Inga. Det är så jäkla trist, och det är något jag vill ändra på. Jag vill ta mig tid och råd till att resa!  Ska försöka ta mig någonstans i år, vill det så himla gärna. Tyvärr är det främst min tunna plånbok som alltid stoppat mig. Men det mesta går bara man vill. Så nu ska jag försöka satsa på en resa inom en snar framtid!

Finns det något du saknade 2011 som du vill ha 2012? 
En hel del, mycket av det vill jag behålla i min privata sfär. Något som jag kan dela med mig av är min längtan efter att göra mer roliga saker. Har lätt för att fastna i ett vardagslunk - vill inte det. Fram med fler aktiviteter! Resor, teaterbesök, konserter, etc...! :)

Vilket datum kommer du alltid att minnas?
Jag kommer alltid minnas den 21 januari, dagen då farmor lämnade oss. Önskar att jag kunde nämna ett datum som förknippas med något ljust, men den dagen är tyvärr fastbränd.

Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?
Nya underbara personer har stegat in i mitt liv. Gamla vänskaper har fördjupats. Jag har försökt ta tillvara på varje dag, så gott som jag kunnat.

Vilket var ditt bästa inköp?
Min finfina dator, en kamrat som troget stått vid min sida ett bra tag nu. Inget ångrat köp där inte. Kommer så väl ihåg när jag råkade avrätta föregångaren i mars, det var traumatiskt. Men de sälla jaktmarkerna nås av oss alla till slut, inklusive elektronik.

Vad spenderade du mest pengar på?
Måste nog vara datorn. Har även lagt mycket pengar på bohag, kläder och böcker. 
  
Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2011?
Detta var onekligen Veronica Maggios år. Låtar som Satan i gatan och Välkommen in har jag nynnat på för jämnan!

Mådde du bättre eller sämre under 2011 än vad du gjort föregående år?
Lite både och. I början av året mådde jag inte så bra av uppenbara skäl. Men överlag har allt varit relativt okej. 2012 vill jag gå från okej till toppenbra, jag hoppas att de förväntningarna infrias! :)

Hur var din julafton?
Underbar, som alltid! :) Men var sjuk, trött och sönderpluggad. Så jag somnade tidigt på kvällen. Detta togs dock igen under dagarna som följde.

Blev du kär?
Nej. 

Vilket program har varit det bästa på tv?
American Horror Story och Danne&Bleckan.

Vilken var den bästa boken du läst under året?
Oj, vad svårt. En av dem måste nog vara Patti Smiths självbiografi, Just Kids.

Vilken var årets bästa film?
Sista delen av Harry Potter var grym. Men kändes samtidigt lite sorgligt att se den, en era som gick i graven på något sätt. Är ju uppvuxen med filmerna. Ett värdigt avslut blev det i alla fall. En annan rulle som jag tyckte mycket om var Kronjuvelerna.

Vad gjorde du på din födelsedag?
Firade på Fridays med goda vänner, drinkar och mumsigt käk. Precis vad jag behövde just då, lite distraktion. Det var en underbar kväll som skapade många leenden och en stor dos värme i hjärtat.

Vilka var de bästa människorna som du träffade?
De bästa nya människorna som jag träffade är tveklöst Mimmi och Fanny. Eller Fanny är egentligen inte ny, men hon upptäcktes på riktigt i somras efter ganska många år i samma bekantskapskrets. Ungefär så beskrev hon det också i sitt inlägg och det är ju så det är! :)

Hur skulle du beskriva din klädstil?
Får ta en repris på förra året. Avslappnad, lite rockig och samtidigt söt. Mycket svart.

Vilken kändis var du mest sugen på?
Jag är ju en riktig kändis-groupie. En inte särskilt djup bevarad hemlighet, haha! Bleckan i salong betong, Nikki Sixx och Bill Skarsgård får det groupie-hjärtat att slå några extraslag.

Vem saknade du?
Farmor. Och någon som inte finns i mitt liv än.

Vilken var din bästa månad/er?
Svårt. Men oktober och november var riktigt bra! Ett halloweenfirande som kommer bli en klassiker gick av stapeln, mycket umgänge med vänner avverkades och hösten är ju som alltid så... mysig.

Hur kommer 2012 att skilja sig från 2011?
Jag hoppas att jag äntligen når fram till körkortet. Och jag tror att jag kommer uppleva ett flertal oväntade och roliga saker. Möten med speciella människor kommer äga rum. Sådant kan inte beställas på postorder, men jag har en känsla av det här året kommer bjuda på en del trevliga överraskningar. Jac nämnde något i den stilen på nyårsafton också,  att hon anade att 2012 kommer bli riktigt bra. Jag tror verkligen att hon har rätt! :)

Haha, när jag blickar ner på dessa misshandlade stackare som är mina ben så väcks nästan lite känslor av nostalgi. Ni vet, lågstadieunge som ramlat i gruset på skolgården, typ. Istället är man en twenty-something som inte har vett nog att klacka om favvo-stövlarna i tid. Då kan det gå så här...

Har inte varit i lägenheten i Sickla sedan den 23:e, börjar bli dags att återvända. Men är så uppstressad över skolan och en viss uppgift som en lärare aldrig hör av sig om. Blir bara mer sänkt av att vara där, så jag avvaktar nog ett par dagar till och fortsätter mitt knarkande av socker som peakade under julhelgen. Trots att missbruket gått ned sedan dess så har jag ikväll varit hög som ett hus på eländet och trakasserat M, haha. Fy fan. Kan folk hålla mig undan från skiten? Jag klarar inte av det själv just nu, innan min lilla beroende-fas är över kommer jag ha förvandlats till ett klot! Egentligen är hela grejen så ologisk och skum. Jag hatar ju socker! Mår illa av det. Varför stoppar jag i mig det? För att ha något att göra kanske, förutom att sitta och glo på en dataskärm och med telepati försöka få en lärare att logga in på sin mail. 

Till helgen måste jag leta distraktion, detta går inte längre.

Igår var det dags för inventering på jobbet - huvva. Men  jag överlevde, det var inte i närheten av katastrofen förra året när jag inventerade böcker och sedan blev placerad i kassan där slet tills jag var vit som ett lakan i ansiktet. Började kl 06.00 så klart, men fick skjuts, vilket var en lättnad. Jag och en annan tjej fick inventera hela kassalinjen. Dvs tuggummin, läkerol, rakblad, kylarna med läsk, etc. Vi fick använda scanners också, inte papper och penna. Tack gud, typ. Kom till och med på mig själv med att tycka att det var ganska kul. Men efter tre timmar, när vi var klara, började det jobbiga. Inventeringen var nästan klar så jag och tjejen som fixade kassalinjen fick städtjänst. Vi gick med återköp, städade bort skräp och frontade. I  fem-sex timmar. Ville nästan falla på knä och kyssa golvet när vi hittade Sandra och började hjälpa henne att bygga te-torn. Fick slutligen gå därifrån vid 15.30. Då var man trött!

P.S. Imorgon kommer min traditionsenliga årskrönika! Lite sen, men publiceras det ska den! :)