Du vandrar med mig.

Trots allt så bär jag någon form av lugn inombords, för jag känner att du är närheten. På något sätt. Men när jag gav dig min ros så gjorde det så ont i hjärtat. Det blev så smärtsamt att förstå och ta till sig att du verkligen lämnat livet här på jorden. De senaste veckorna har jag vetat, men någonstans har jag ändå undermedvetet valt att hålla det på avstånd. Nu lever du vidare i våra hjärtan. Du lever vidare i vårt blod. Jag kommer aldrig att glömma dig, älskade farmor.

I kväll tänder jag ett ljus, bara för dig och det vackra spår du lämnat i oss alla.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
PokerCasinoBonus