Dagboksanteckningar i det tysta.
Trasiga kanter som fladdrar i vinden. Smutsiga sömmar. Ibland undrar jag hur jag orkar hålla ihop mig själv över huvud taget. Jag vill tro att det går, men jag vacklar hela tiden. I kväll tar jag en tablett och lägger undan spegeln, styrka är en nödvändighet och jag suger i mig kraften... för allt jag har och vill erövra.
Kommentarer
Trackback