Vrickat så det räcker och blir över
Aldrig har det varit så underbart att sova. Igår fick jag endast 1 1/2- 2 timmars sömn och lyckades ändå ta mig igenom en 6 timmars skoldag + lite plugg i biblioteket. Om jag nämner att jag också gick till allhuset på kvällen lär väl allmänheten tro att jag är helt sjuk i huvudet, men ja, det gjorde jag. På något konstigt sätt började jag gå över till andra sidan, ni vet det där stadiet när man blir överjordiskt pigg... duracellkanin-varning, man babblar i ultrarapid och kan inte sitta still. Erkänner att jag hade mina moments då jag nickade till på tunnelbanan (i skolan med för den delen), men det löste sig som sagt. När jag kom hem senare på natten gav dock kroppen upp totalt, kollapsade i sängen och sov som en död i 11 timmar. Underligt nog så är jag fortfarande helt slut, men ska hålla mig uppe och lägga mig i vettig tid senare. My God. Det kan vara verkligen vara tortyr med insomnia ibland.