Släkten är inte alltid värst.
Kusinen är här igen! Min fina Mattias. Vi har växt upp tillsammans och har under de senaste 5-6 åren fått en närmare kontakt. Ibland kan åldern stå i vägen när man är yngre. Man utvecklas i en rasande takt, 3 års ålderskillnad kan kännas oändligt mycket större än vad den egentligen är. Många minnen har dock bildats på olika håll i landet i takt med att han flyttat. Göteborg, Högsjö och Brevens bruk. Kvällar vid bryggan, sena nätter med diskussioner och skratt. Utekvällar i Stockholmsnatten och filmmaraton med popcorn. I nuläget så står han med ena foten i Örebro och den andra här. Han har nämligen sökt till en folkhögskola som ligger i Jakobsberg och var så sent som igår på intervju där. Hoppas på att han börjar där och landar i storstaden till slut. Det är det han verkligen vill och upplägget på skolan skulle passa honom perfekt.