Poesi från sumpan
Jag missbrukar återigen Oskar Linnros och hans älskade poesi till musik. Låtarna är enkla, men har ändå en märklig förmåga att nå fram till personliga och djupa nivåer hos lyssnaren. Från och med du är ett utmärkt exempel, även om hela plattan är fantastisk. Den spelar på mina starkaste och svagaste strängar. Man blir glad samtidigt som man blir ledsen. Sällsynt det där. Gillade faktiskt hans arbete med Snook och Veronika Maggio också, men nu har han hittat ett riktigt exceptionellt sound som jag verkligen fattat tycke för.
Delar med mig av en ny favvo som ekat i mina öron ett bra tag - hatkärleken till sumpan.
Ack, Sundbyberg
Kommentarer
Trackback